Tiden går fort just nu, jobbet går på högvarv så här på våren och nu har även snön börjat ge med sig i Timan även om det fortfarande är mestadels vitt här. Aéreo har gjort tävlingsdebut och har startat två gånger i LB1. Han sköter sig strålande och det är härligt att få följa hans utveckling! På lördag är det start igen, nu blir det utomhuspremiär på Torns Ryttarförening och förhoppningsvis gör det att han slappnar av ännu mer och vågar visa upp sig som den stjärna han är!

Så här såg han ut precis efter sin första tävlingsstart, han verkade gilla att vara på tävling, o det märktes gång nr 2 när han var lugnare o verkade väldigt nöjd!

Matte hade ju med sig videokameran och filmerna från starterna ligger på hans egen sida här på hemsidan. Karro som rider honom är 17 år och 180 cm lång, så det är inte konstigt om ni tycker att han ser lite liten ut :) men de passar fint ihop o hon lotsar runt honom på banan mjukt o lungt även när han tycker det är lite läskigt.

Pållarna här hemma är fortfarande lite "insnöade" (med andra ord, det är så förbaskat halt att jag inte vågat göra något med dem) men nu är det dags att ta tag i Brisa o Blenda och komma igång med lite grundutbildning, det märks att de börjar bli vuxna och vill ha något att göra. Fandango verkar ok i sitt ben fortfarande, han är på gott humör, tappar vinterpäls som attan just nu och ska så snart isgatan är borta få börja promenera i skogen igen så får vi se hur det går.  

Blenda har vuxit och är nu en långbent o elegant arabprinsessa (det har hon i o för sig nog alltid varit) men hon har nu tuffat till sig lite mer och försöker bossa lite över Brisa som verkar att istället ha taggat ner ett snäpp o flyttar sig för den lilla röda. Hittade den här gamla bilden på systrarna, de är så lika på något sätt!

Jag har fått rapporter om de långhåriga katterna som flyttade in hos mina katter innan jul o som jag hittade nya hem till, de har fått det så himla bra! Den svarte Zorro är kung i sitt nya hem och sitter i soffan o myser om kvällarna, vackre Romeo har blivit pappa till sin första kull och den nya matten är väldigt nöjd med resultatet! Härligt att de fått ett bra liv bägge två. Tyvärr är det en ny katt som gör livet lite surt för mina för tillfället, en skygg korthårig grå/brun-randig katt av obestämt kön. Jag kommer inte nära den och mina katter gillar den INTE. Jag hoppas att den flyttar igen nu när snön försvinner.   

Vovvarna tassar på och till deras glädje så kan vi springa lite i skogen igen nu när det bitvis inte är så halt längre. Min personlige tränare Mio tycker att matte håller för lågt tempo och ser till att lägga en lagom dalmatiner-fart med svansen i vädret så matte har något att följa när hon flåsande joggar 4,5 meter bakom honom (en koppel-längd). Som tur är så är det inte så mycket barmark så jag har en ursäkt att inte orka springa så långt...